Enkät!

Idag fyller vi en enkät. En rolig sådan och inte något SIFO-tjafs. Den heter Aktuella böcker  och kommer från glorybox-Sara med flera.

Den engelska: The ode less travelled av Stephen Fry.  En guide i hur man lär sig skriva poesi i form av sonneter, ballader, haikuer etc. Alltså inte friform-diktning. Köpte den enbart för att jag är ett stort fan av mr Fry så har inga ambitioner att skapa några mästerverk men han skriver så entusiastiskt och trevligt att det blir svårt att låta bli.

Vid sängen: En välsignelse av Toni Morrison. Ligger och väntar på mig tills ikväll. Morrison brukar alltid vara bra så längtar lite.

I väskan: Grundläggande Redovisningsteori av Jan-Erik Gröjer. Plugg-bok så inget frivilligt val och inget jag rekommenderar om man inte är nöd och tvungen.

På toaletten: Septembernumret av svenska Elle.

Läser emellanåt: The portable Dorothy Parker och The complete works of Oscar Wilde. Samlingar med mina tonårsfavoriter.

Borde börja med: Känner alltid att jag borde ta itu med några klassiker som Krig och fred eller liknande men det blir aldrig av.

På is. Tärningsspelaren av Luke Rhinehart och The Enigma of capital and the crises of capitalism av David Harvey. Kommer inte in i den första, det känns som jag har läst liknande historier förut och den andra är intressant men känns som jag redan fått samma information från ekonomisidorna.

Grå måndag

Den här dagen verkar gå i grått och jag passar på att tipsa om det här ganska torra inläggett från Kulturekonomi om hur olika länder i Europa hanterar kulturbudgeten under den rådande krisen.  Intressant tycker jag men skulle vilja ha läst mer om det fanns olika resonemang bakom ländernas agerande men slutsatserna väger upp lite för det.

We rise at daybreak

Har försökt njuta av det sista av sommaren. Vet inte riktigt varför då jag ser mig mer som en tidig höstperson så jag får väl skylla på samhälleligt grupptryck. Den där kraften som gör att alla faller in i en carpe-diem-stämning och ska dricka rosé ute så fort termometern visar över tjugo grader och solen skyms av bara ett moln. Jaja så är det när man bor i ett nordligt land. Jag återkommer antagligen med ett fyfanfördenhärvintern-inlägg någonstans i slutet av mars.

Any who. Ett sätt att ta vara på sommaren kom jag fram till var att se film på Kulturhustaket. Filmvisning utomhus lät som något som passade mig och det stämde på ett ungefär. Bortsett från att arrangörerna valt vanliga träsmaksframkallande bänkar, att det blev lite kyligt när solen gick när och ljudet av en ambulanssiren var det en trevlig/mysig upplevelse.

Filmen vi såg var den tokhyllade The trip av Michael Winterbottom. Steve Coogan och Rob Brydon spelar sig själva dvs två medelålders komiker som åker på en provsmakningsresa till olika restauranger på den engelska landsbygden och smågnabbas, grälar och tuppar sig gentemot varandra.

 Coogan är den mer diviga av de två med ambitioner som inte riktigt stämmer överens med var hans karriär befinner sig. Brydon är den mer harmoniska med ett tryggt familjeliv och en nästan tourettesartad förmåga att härma kändisröster.  Den senare leder till många tävlingar om vem som gör den bästa Michael Caine-rösten.

Det är roligt att se de två män käbbla med varandra och emellanåt ha mer seriösa samtal på teman som åldrande, karriär och förhållande. Humorn befinner sig på en nedtonad nivå vilket ger utrymme att ta fram lite svärta mellan varven. Allt är inramat av vackra vyer och scener där fantastiska maträtter förbereds. Det senare gör en väldigt hungrig mellan varven.

Filmen är egentligen en nedklippt version av tv-serien med samma namn och om man gillar filmen rekommenderar jag att man ser serien. Jag efter att ha sett båda tycker jag att filmen är en bra sammanfattning av serien samtidigt som jag saknade några av mina favoritscener. Den här hängde med som tur var.

Saekert

Jag är ett stort fan av Annika Norlin och det glädjer mitt lilla fanhjärta att Säkert kommer att översätta sina sånger till engelska. Några av Säkerts engelska fans har översatt deras svenska låtar med hjälp av google translate och liknande med blandat resultat. Sångerna kommer att översättas ord för ord så det blir som engelska på ett svenskt sätt. En av de första är låten Får jag, på engelska Can I och det håller på att knåpas i hop en video till den nya versionen. Man kan läsa mer om projektet på can I-projektets hemsida: http://cani.saekert.com/ 

Mer norrländskt vemod åt världen!